Sverigenostalgi i östra London.
Onsdag och jag och Sofie bestämmer oss för att dra till österut för omväxlings skull. Tar nyfunna buss 23 som går ända till Liverpool Street på typ en timme (tidigare har vi alltid gått en knapp timmes promenad till Tottenham Ct Rd och hoppat på bussen där för att vi inte hittat nån buss som går till öst från oss. Fail).
Vandrar en bit till Shoreditch, in på smågator och gränder och faller för denna underbart färgglada gata.
Med målet inriktat mot Brick Lane för att hitta nåt stånd med lunchmat råkar vi gå förbi gulligaste lilla lanthandelscafét, så vi köper istället med oss lunch i bruna papperspåsar och sätter oss på en liten upphöjd rastplatsplätt mitt i en smet av tegelhus för att äta.
Lunchen blir laxcroissant, köttfärsmacka och pestobitar som av nån konstig anledning är täckta av ett äckligt tjockt lager mjöl man måste borsta bort. Leder till supergoda pestobitar men nermjölade kläder.
Går sedan vidare och snurrar runt i Hoxton och/eller Hackney för att hitta ett café vi hört talas om. Är svårare än förväntat även med hjälp av google maps och jag vet inte hur många gånger vi utbister "men här var vi ju nyss?!"
Tillslut hittar vi Fabrique, det svensk-franska fiket som säljer stenugnsbakat bröd och chokladbollar och kanelbullar. Till vår besvikelse är bageriet inte alls särskillt mysigt utan känns egentligen bara ganska hårt och kallt, så vi köper därför med oss en kardemummabulle att fika lite senare istället.
Försöker hitta en pub med uteservering som inte vetter mot en bilgata vilket är svårt, men av en slump kollar vi in i en gränd där vi till vår glädje ser bänkar under parasoll där det står Kopparberg med stora bokstäver! Köper såklart varsin med smak av jordgubb och lime, my favourite ~
Plockar fram vår färska kardemummabulle. Svenskt fika till svensk cider.
Tar sedan bussen hem igen förbi vackra St. Pauls Cathedral innan vi avslutar dagen med handling på Tesco och promenad hem i mörker och duggregn. Typiskt London alltså.
Kommentarer
Trackback