Hemavan!
Söndagen 15 mars klockan fem på morgonen kommer Rebecca, Peter och André förbi och hämtar upp mig och packningen för att bila upp till Hemavan! Jag som la mig två och steg upp fyra känner mig inte ens trött för jag har ju knappt hunnit somna. Peppen är på topp och vi är på väg.
Stannar till strax efter Lycksele för pausfika/frukost vid en frusen sjö med några bänkar. Jag och André är oberedd på att Rebecca fotar oss och sen går vi ner för att fika i vårsolen. Inser sen att visst ja det är ju några minusgrader och inte alls lika skönt ute som det ser ut så vi sätter och och äter i bilen istället.
Stannar till strax efter Lycksele för pausfika/frukost vid en frusen sjö med några bänkar. Jag och André är oberedd på att Rebecca fotar oss och sen går vi ner för att fika i vårsolen. Inser sen att visst ja det är ju några minusgrader och inte alls lika skönt ute som det ser ut så vi sätter och och äter i bilen istället.
André i baksätet och jag som äter macka, Rebecca är fin och Peter är cool.
Jag tar över ratten ett tag men där vid åtta blir jag plötsligt dödentrött efter mina två timmars sömn så lämnar över till Peter och sätter mig i baksätet. Somnar för ovalinghetens skull och André sover han med.
Klockan tio är vi äntligen framme i Hemavan! Packar ur våra grejer och checkar in på Högfjällshotellet innan vi beger oss ut i backen med målet inriktat på Kungsfjällstoppen. Våra rum ligger bredvid varandra och när städaren går in i Peter och Andrés rum och kommer ut ur mitt och Rebeccas märker vi att vi har en dörr mellan rummen vilket ju äger och varje gång vi går till våra rum säger vi "hejdå ses sen" för att två sekunder senare synas via denna mellandörr och vi skrattar åt hur himla fult det är.
Så galet vackert väder med sol och blå himmel och inga moln i sikte. Ser alla fjälltoppar bakom de närmre fjällen och det är så vackert och man mår så bra inombords. Ber en tant som är typ tysk att ta en gruppbild på oss med Rebeccas kamera och vi pratar svenska fast hon svarar på nåt annat men hon verkar förstå ändå.
Lunchar vid tolvtiden på Solkattens "Fjällrestaurang" eller vad fasen det heter. Oförskämt dyr skräpmat som tar fem sekunder att tillaga men ja är man hungrig så är man. Äter falafel med världens salladsberg.
Helt galet vad fint det är och vi är nästan helt ensamma i backen. Ingen kö alls vid liftarna och inga idioter som inte vet hur man ska bete sig. Vi prickade ju in absolut bästa dagarna att åka till fjällen iallafall!
Skymningen är vacker och himlen blir lite rosa bakom fjällen.
Kvällsaktiviteten består av biljardspel och Trivial Pursiut med lite vin, öl och drinkar. Killarna är duktiga och jag och Rebecca är faktikst bättre än vad vi själva trott. Peter spänner vi bordet haha och jag blir stolt när jag skjuter ner fyra bollar med tre slag. Köper en grasshopper som är grön och smakar flytande Mariannegodis och Peter kör på en Kaffe Karlsson för heter man Karlsson måste man ju prova drinken med samma namn och sen kör vi en spelomgång TP som är mycket lättare än vad vi förväntat oss i början för alla vet ju att TP är hyfsat svårt ändå. Inser sedan att det är barnfrågor som vi svarat på, skrattar sönder lite och byter sedan till vuxenversionen som har lite mer utmanande frågor och jag vet, bilden är urusel x10.
Måndag och vi kör till Tärna som har ännu vackrare väder och ännu mindre folk och vi blir som så bortskämda att vi i slutet blir irriterade när vi ser en ensam åkare långt ner i backen, liksom "fasen vad mycket folk det blev nu då helt plötsligt". Bekvämt med sittlift upp till toppen och skuggan ser ut som två små papegojor.
Besöker Konsum innan vi far tillbaka till Hemavan och André känner att han kan bära upp den här "1600-tals-kung-med-fluffbyxor-och-jättesmala-smalben"-stilen.
Biljard på kvällen igen men hittar sen ett pingisbord som vi rockar och det är riktigt roligt att prova spela efter cirkus tio år när vi spelade i grundskolan sist. Blir överraskad av att plötsligt möta min kollega David som kommer in och ba "hej", så vi pratar en stund innan jag och gänget går och lägger oss. Sista dagen blir några åk i Hemavan igen, men vädret är sämre och vi är lite less så packar ihop och kör hem. Alltså bästa beslutet någonsin att åka till fjällen för det var så himla härligt och så sjukt roligt och jag har inte skrattat så mycket på kort tid för alltså tror vi skrattade varannan minut minst. Glad i hela kroppen och sjukt nöjd.
Kommentarer
Trackback