Notting Hill
I fredags befann jag mig i Notting Hill och med inget vettigt inplanerat på eftermiddagen tänkte jag att det kanske är dags att leta upp den blå dörren. Japp, den som Hugh Grant bor bakom i Notting Hill. Sagt och gjort gick jag till Portobello Road och svängde av på Westbourn Park Road. Och där på nummer 280 stod den! Dörren alla känner till och som jag nu likt alla andra turister också sett, fastän att det där runtom dörren nu är vitmålat och inte längre blått.
Jag gick även förbi bokhandeln, The Travel Bookshop, som dock stängdes för några år sedan och nyöppnats som The Notting Hill Bookshop. Bilden högst upp till vänster är hur bokhandeln ser ut just nu, och den till höger är hur The Travel Bookshop såg ut innan det stängde, men egentligen är det inte denna bokhandel som alls syns i filmen. Mannen som jobbade därinne berättade för mig att författaren till filmen hade bott på andra sidan gatan och inspirerats av denna bokhandel, men att ägaren till bokhandeln inte velat ha en massa filmkameror där inne när filmen väl skulle spelas in. Därför byggde man upp en typ kopia av affären, nåt kvarter bort, och det är den som är i filmen, bilden nere till vänster. Och bilden nere till höger är hur det såg ut inne i The Notting Hill Bookshop. Ändå likt filmen och värsta gulligt.
Tillbakabjudna på hemmafest hos folket i Kentish Town
Vi börjar lördagkvällen med att öppna en flaska bubbligt rosévin som stått på garderoben nu ett tag och dricker till några slices av vitlök och mozzarella pizzabröd som jag och Elina tagit med oss hem från jobbet.
Efter förrätten sätter vi igång att laga huvudrätten som består av valnötsbröd med päron och getost i ugn, "Linda McCartney's vegetarian sausages" och en fetaost- och vattenmelonsallad. Elina utses till bartender och svänger ihop några drinkar med en smoothie med smak av blåbär och granatäpple, och denna gång har vi faktiskt tänkt i förväg och fixat is till drinkarna. Sofie får dock isberget som sänkte Titanic i sitt glas.
En låda jordgubbar och en påse popcorn senare står vi på gatan och väntar på bussen mot Kentish Town. Väl framme träffar vi på massa folk vi hängt med förr, typ greken som nu varit i Sverige sedan vi sågs sist och som tyckte Stockholm var awesome. Vi trängs med alla i miniköket, hänger ute i kylan på balkongen som man endast når via toaletten så vi blir utelåsta om vartannat, dansar i blinkande epilepsiljus till The Smiths och The Wombats och sjunger till Abba iklädda Guy Fawkes-masker.
Och som vanligt tajmar vi dåligt med bussen hem och får vänta i en halvtimme i kylan. Typiskt oss.
Hög av godis.
Jag och Sofie bestämde oss häromdagen för att städa upp lite i vår fina rosa godislåda tillägnat alla svenska godsaker vi fått med oss av våra härliga gäster som hälsat på, eftersom ingen av oss hade någon koll alls längre på vad som fanns kvar av alla gåvor. Chockade blev vi iallafall när vi insåg hur mycket godis som gömde sig i skattkistan på kylskåpet; 5 påsar djungelvrål, 1 kg (!) Marabou i olika smaker, 3 påsar bilar, 6 påsar dipmix, M-godis, Dumle, Juleskum, Brio, lösviktsgodis och OLW chips!
Äckligt vad mycket godis vi har alltså. Helt galet.
Och vi är hur glada som helst över allt detta goda som kommer bra till pass nu inför alla somriga picknickar i parken vi ska ha. Tänk er typ midsommar med marabou, svenska chips och dipmix~ Så himla fint alltså. Iallafall: ett stort tack till alla våra besökare som bidragit till denna härliga kompott av godsaker; ni ska veta att ni alla är guld värda <3
Sverigenostalgi i östra London.
Onsdag och jag och Sofie bestämmer oss för att dra till österut för omväxlings skull. Tar nyfunna buss 23 som går ända till Liverpool Street på typ en timme (tidigare har vi alltid gått en knapp timmes promenad till Tottenham Ct Rd och hoppat på bussen där för att vi inte hittat nån buss som går till öst från oss. Fail).
Vandrar en bit till Shoreditch, in på smågator och gränder och faller för denna underbart färgglada gata.
Med målet inriktat mot Brick Lane för att hitta nåt stånd med lunchmat råkar vi gå förbi gulligaste lilla lanthandelscafét, så vi köper istället med oss lunch i bruna papperspåsar och sätter oss på en liten upphöjd rastplatsplätt mitt i en smet av tegelhus för att äta.
Lunchen blir laxcroissant, köttfärsmacka och pestobitar som av nån konstig anledning är täckta av ett äckligt tjockt lager mjöl man måste borsta bort. Leder till supergoda pestobitar men nermjölade kläder.
Går sedan vidare och snurrar runt i Hoxton och/eller Hackney för att hitta ett café vi hört talas om. Är svårare än förväntat även med hjälp av google maps och jag vet inte hur många gånger vi utbister "men här var vi ju nyss?!"
Tillslut hittar vi Fabrique, det svensk-franska fiket som säljer stenugnsbakat bröd och chokladbollar och kanelbullar. Till vår besvikelse är bageriet inte alls särskillt mysigt utan känns egentligen bara ganska hårt och kallt, så vi köper därför med oss en kardemummabulle att fika lite senare istället.
Försöker hitta en pub med uteservering som inte vetter mot en bilgata vilket är svårt, men av en slump kollar vi in i en gränd där vi till vår glädje ser bänkar under parasoll där det står Kopparberg med stora bokstäver! Köper såklart varsin med smak av jordgubb och lime, my favourite ~
Plockar fram vår färska kardemummabulle. Svenskt fika till svensk cider.
Tar sedan bussen hem igen förbi vackra St. Pauls Cathedral innan vi avslutar dagen med handling på Tesco och promenad hem i mörker och duggregn. Typiskt London alltså.
Easter
Hoppas alla haft en glad påsk! Jag har jobbat mest hela tiden för min ena chef är knäpp så både jag och Elina fick runt 50 timmar förra veckan = typ ingen tid att göra nåt på. Men, i lördags på dagen var jag iallafall ledig så då träffade jag Linnea och hade picknick i parken. Vi åt meal-deals från Sainsbury och fikade sedan random påskkakor och maltesers chokladkaniner.
Efter ett tag blev det kallt för nu har vädret gått tillbaka till typ tidig vår och kyla, så vi gick in till stan och satte oss på ett Australienskt indepenent café som hette Daisy´s och drack te. Himla schysst ställe med konstig inredning och musik.
Igår jobbade jag dubbelpass vilket sög (förutom att det fanns påskgodis bakom baren som man kunde äta av), men när jag kom hem satte vi på första Harry Potterfilmen och åt upp våra Smarties chokladägg. Kändes som ett bra och typ påskigt avslut på veckan ändå.
Städar upp garderoben och lyssnar på Muse.
Idag tog jag en promenad genom parken till Kensington där jag mötte upp Matilda! Vi köpte take-away kinamat till lunch i form av kyckling och nudlar och satte oss i parken, njöt av solen och pratade om allt möjligt, innan vi skildes åt och jag fortsatte med att strosa i Kensington och sola i parken.
(Känner inte riktigt för att gå till jobbet imorgon. Allmänt less på idiotkunder bara. Fuck off liksom.)
Johnny Flynn live @KOKO!!!
I onsdags var dagen kommen - äntligen skulle jag få se Johnny Flynn spela live på Koko i Camden! Kändes som att det var nyss jag pratade om att köpa biljetter, att dessa tre månader liksom bara försvunnit. Galet. Iallafall, dagen börjades med att betala hyran innan jag och Elina satte oss och chillade i solen med varsin Fro-Yo (yoghurtglass) och blev hälsad på av en nyfiken ekorre.
Runt femtiden gick vi till en restaurang och åt förrätter till middag; vitlök och mozzarellabröd samt en seafood sharing platter med bl. a.friterad fisk, calamari och räkor i filodeg. Yes, jag tror jag har börjat gilla räkor nu med. Framsteg!
Och efter att ha halvsprungit till bussen kom vi tillslut fram till Koko, en nattklubb som tidigare varit en gammal teater så det var hur fint som helst där inne med balkonger och olika våningar osv. Först spelade förbandet Cosmo Sheldrake lite helt okej låtar ett tag innan man blev lite less, och efter ytterligare väntan steg Johnny upp på scenen och det var så sjukt bra!! Levde verkligen upp till förväntningarna och det var så himla jättefint.
Skulle filma låten Been Listening och det gick helt okej tills kameran sa att det var slut på minnesplats. Dumma jag som inte kollat det innan jag gick hemifrån menmen that's life.
Skabbhak, parkhäng och kuddkrig.
Jag och Elina åt supergod libanesisk kycklingwrap på nåt skabbhak i Soho nån gång i mitten på veckan. Och så pysslade vi ihop ett hårband åt mig så nu har jag blommor i håret ~
Mer parkhäng även fast solen inte var framme och det var lite kyligt. Jag och Sofie åt semlor då det snart börjar bli lite sent att fortsätta äta dem, medan Elina hade med sig ett halvt paket mintglass.
Sen i lördags (som var internationella kuddkrigsdagen) tog jag och Sofie en prommis till Trafalguar Square där folk hade ett gigantiskt kuddkrig! Smockat med folk och fjädrar som yrde överallt.
Parkhäng
Lediga över dagen och typ sommar i luften tar vi med oss filten och sätter oss i parken med varsin Subwaymacka. Spräcker också en Marabou Oreo som Sofies kompis Moa tagit med sig till oss då hon var på besök. Trodde typ att det skulle vara ultimata Maraboun men nej. God, men inte lika som original eller apelsinkrokant <3
Och jag har börjat bära Converse. Sommarkänslor alltså.
Hat.
Igårkväll var verkligen inte min kväll alltså. Fick hand om uteserveringen, vilket inte är nåt dåligt egentligen då det mest är skönt att få springa ut i svala friska luften emellanåt istället för att vara instängd i en varm restaurang. Men när jag började mitt pass blev saker och ting kaos, alla skulle ha allt precis nu och jag kände att fastän jag gjorde så mycket som möjligt så blev inget gjort, och det var när jag skulle duka åt några kunder och servetterna blåste iväg och de sa "are you having a bad day?" jag liksom kände att ja, ingenting har ju riktigt gått på räls ikväll.
Hursomhelst. Fick ett bord med två tjejer som åt middag och drack några drinkar, pratade på och var så himla trevliga mot mig. Gick in för att hämta bestick åt några andra kunder och när jag kom ut och dukade sa de plötsligt "excuse me, but did those girls pay? Because they got up and ran away pretty fast", och pekade mot tjejernas bord, som var FUCKING TOMT!!! Så jävla svinigt alltså. Springnota på 76 pund = ca 800 spänn! Jag blir så arg av sånt folk, för de var ju typ det enda bordet utomhus som under kvällen faktiskt fått bra service där ingenting blivit uppfuckat så de hade ju inte ens det att skylla på. Och liksom smällen får ju jag ta; det är ju jag som måste fiska upp 76 pund ur fickan och lämna till min arbetsgivare då det var mitt bord att hålla koll på! Min manager bokstavligen tappade hakan när jag sa att notan låg på 76 pund, men som tur var är hon schysst och är typ halvt servitris och typ fattar att sånt händer och har varit med om det själv så jag behövde inte betala nåt vilket var tur. Inte för att jag är säker på att jag hade behövt betala om jag hade haft nån av de andra cheferna igårkväll eftersom notan var så hög, men allmänt tror jag det är så det fungerar på många ställen här iallafall, liksom att om pengar försvinner är det servitrisens problem och det vet folk. Fattar inte hur man kan göra på det sättet utan anledning. Vilka svin.
Mvh arg servitris.
Hursomhelst. Fick ett bord med två tjejer som åt middag och drack några drinkar, pratade på och var så himla trevliga mot mig. Gick in för att hämta bestick åt några andra kunder och när jag kom ut och dukade sa de plötsligt "excuse me, but did those girls pay? Because they got up and ran away pretty fast", och pekade mot tjejernas bord, som var FUCKING TOMT!!! Så jävla svinigt alltså. Springnota på 76 pund = ca 800 spänn! Jag blir så arg av sånt folk, för de var ju typ det enda bordet utomhus som under kvällen faktiskt fått bra service där ingenting blivit uppfuckat så de hade ju inte ens det att skylla på. Och liksom smällen får ju jag ta; det är ju jag som måste fiska upp 76 pund ur fickan och lämna till min arbetsgivare då det var mitt bord att hålla koll på! Min manager bokstavligen tappade hakan när jag sa att notan låg på 76 pund, men som tur var är hon schysst och är typ halvt servitris och typ fattar att sånt händer och har varit med om det själv så jag behövde inte betala nåt vilket var tur. Inte för att jag är säker på att jag hade behövt betala om jag hade haft nån av de andra cheferna igårkväll eftersom notan var så hög, men allmänt tror jag det är så det fungerar på många ställen här iallafall, liksom att om pengar försvinner är det servitrisens problem och det vet folk. Fattar inte hur man kan göra på det sättet utan anledning. Vilka svin.
Mvh arg servitris.